Händerna arbetar

Hej!

Jag är helt slut, och vet ni varför?

- Nej, jag har inte sprungit i all stress och jag har inte heller tränat.

Jag har tecknat i 3 timmar! 2 timmar på skolan och en timme här hemma. Jag har inte tecknat så här länge frivilligt om ni undrar, jag har fått en bildläxa… Okej, den ska vara klar till nästa tordag, men jag har räknat ut att jag inte skulle kunna hinna klart den under nästa vecka. Så därför gjorde jag det mesta idag och sparar detaljerna tills på söndag eller någon annan dag framöver. Jag trodde aldrig att jag skulle få en läxa i bild. Men eftersom jag är så ”noggrann” som Biggan sa så hamnar jag efter och måste göra klart arbetet hemma. Suck, men så kan det gå.

Jag tycker inte att jag är dålig på att teckna men jag tycker inte att det är kul. Jag blir så less på det efter ett tag. Det är för att jag tycker inte om att teckna av saker, det är därför det finns kopieringsmaskiner. Jag tröttnar bara. Jag tycker om att utgå från en bild och göra det till något eget, och måla med målarfärger! Men att teckna, inte min grej…

Nu har jag bara lite att göra kvar. Hittills är jag ändå rätt så nöjd med resultatet.




Första gången jag lyckas hyffsat bra med att teckna händer.

Nu ska jag plugga. Adios

bara skitsnack och katter

God kväll!

Ursäkta för det dåliga bloggandet men nästan ingen läser så det är lugnt i alla fall. Jag har inte orkat blogga idag även om jag har haft en jävla massa tid. Jag hade friluftsdag idag vilket var helt okej, vi slapp en lång skoldag i alla fall. Det var sammarbetsövningar vi skulle göra och vi gick till olika stationer runt hela Gammlia. Jag träffade min förra idrottlärare på Gammlia också vilket var lite pinsamt pga mina svårigheter för idrotten jag hade under nian. Det kändes också lite pinsamt då han såg den första sammarbetsövningen vi gjorde när vi använde oss av träblock. Han måste tycka att vi har riktigt simpla friluftsdagar på Östra, leka med träblock! Och så klart var jag klumpig och gjorde fel… Men sådan är jag! :)

Den sista övningen vi gjorde gick ut på att några personer skulle ställa sig på en träskiva (inte alla samtidigt) och sen skulle resten av klassen lyfta träskivan, gå en sträcka, byta ut ”kungen” (de som skulle bli burna) och sedan gå tillbaka igen. När de som höll i övningen höll på att förklara reglerna stod jag som vanligt och tänkte på annat, plötsligt avbröt klassen mina tankar genom att peka på mig och ropa:

- Priscilla!

Jag fattade ingenting men tydligen skulle jag stå och vänta vid en av de röda konerna. Jag frågade Grace och Sara som också var en av de ”utvalda” vad vi skulle göra men de visste det inte heller. Sedan börjar leken och jag ser hur klassen går och bär träskivan där Ronja står på och när de är framme vid Sara förstod jag då att jag också var ”kung”, jag var väldigt förvirrad och mina tankar var mest:

-”Jasså… okej, jaha. Ska jag? NEJ”

Jag trodde seriöst att träskivan skulle braka när jag ställde mig på den eller att någon i klassen skulle släppa för att det var så tungt xD Som tur hände inget av de sakerna :)

Jag måste lära mig att lyssna när folk förklarar en lek eller något liknande för mig. Alltid ska det hända att just då blir jag okoncentrerad och börjar tänka på annat. Så är det alltid på idrotten också.

Inte undra på att jag suger.

Nej men gud vilket tråkigt inlägg, jag har inte ens några bilder att bjuda på. Ajaj måste skärpa mig. Adios

istället för en bild lägger jag in en rolig video jag såg att Andrea favoriserat på tuben. Älskar slutet!

Dagens citat

Jag glömde bort att skriva ett citat Anneli sa idag som jag tyckte var kul!

”Hjärtan och rumpor är ganska lika”

Antingen är det kul eller så har jag dålig humor. Adios

Hej bajs jag vet vem du är!

Back from school

Nu är jag tillbaks från skolan! Biologiprovet gick bra, jag fick alla rätt! =D De tog bara 16 av 37 växter och alla de ”svåra” växterna fanns inte med på provet. Wihoo

Våran klass och matteläraren har gått med på att varje tisdag får vi ta med oss fika till lektionen (för er som inte visste så slutar jag 16.55 på tis med matte som sista lektionen)! Vi får ta med oss mackor, bullar och till och med te om det är möjligt. Nu kommer det säkert bli en endaste stor picknick under tisdagsmatten.

För två inlägg sen skrev jag att jag var hungrig som en varg när vi fick dålig lunch idag. Det gjorde ingenting, nu är jag så mätt att jag kan klara mig utan mat i en månad. Innan historialektionen åt jag Mamis chokladkaka, efter provet köpte jag en enorm räkmacka och blev bjuden på pepparkakor av våran klassföreståndare Anita som tyckte synd om oss. Nu när jag kom hem hade mamma middagen färdig i tron att jag var hungrig… Jag tror nog att jag inte komma orka med middag i kväll så som jag känner mig just nu.

Även om jag har haft något av en jobbig dag är jag på bra humör och det beror på dessa anledningar:


titta vad jag fick på posten! Kan ni gissa hur jag kommer att spendera kvällen?


Andrea överraskade mig med att lägga denna lapp på min pakethållare.
Om ni inte ser vad som står så säger den: ”Hej Bajs gissa vem? ;)”

Nu ska jag slappa som en säckpotatis. Adios

I väntan

Hejhej!

Jag sitter i soffan utanför mitt klassrum med några klasskompisar och väntar på att historialektionen ska börja. Idag hade jag hoppats på att äta en stor måltid för att kunna vara fit for fight fram till fem i fem då skoldagen slutar. Hungrig som en varg promenerar jag till matsalen, tar min tallrik och vad får jag se?

Skum viltskavsgryta som ser mer ut som älgens spya med potatis och rödbetor. Var det rödbetor? Jag är osäker, jag trodde det var blodpudding först. Jag hatar rödbetor. 85% av min tallrik bestod av sallad + ett knäckebröd. 

Världen går under. Adios

Blandade känslor


Nyduschad och fräsh efter hård träning, kan det bli bättre? Haha det kan bli bättre ifall jag får en flygbiljett till Peru med bums. Hehe nog för att det är omöjligt, men det kan inte bli bättre för stunden i alla fall.

Jag var väldigt engagerad på Stepn vilket kändes asnice! Vi ”dansade” till latinamerikansk musik idag under passet vilket fick mig att känna mig ännu mera taggad, men då kom saknaden från Peru fram. När kommer jag träffa släkten? Sist tog det sex år tills vi for till Peru i julas, man vill ju helst inte vänta så mycket igen. Mycket ändras ju under 6 år, flera områden i Lima var förändrade vilket mina kusiner också var. Min minsta kusin hade nyss fyllt 1 då jag såg honom för första gången och nu i julas, sist jag var där var han 6 år gammal (nu 7)! Herregud, jag insåg då att jag missat en hel jävla del. Min andra kusin (min minsta kusins brorsa) är ett år äldre mig och vi har kommit sjukt nära varann och ändå har vi bara träffats 3 gånger! Första gången som bebisar, andra gången som barn och tredje gången som tonåringar. Vi brukar till och med kalla varann för syskonkusiner…

Jag saknar det så mycket. Jag har bättre kontakt med min peruanska släkt som jag bara träffat några fåtal gånger än min svenska släkt som bor så nära.

Så kan det gå. Det här var nog ett väldigt förvirrande inlägg men jag var tvungen att skriva av mig lite. Adios


Jose! <3 mi primo hermano =D


Tadeo, mi hermanito<3


nyår, och jag ansågs som blondin. Hade ju till och med mörkare hår än nu!

Step Up Bas

Tjoho!

Jag har nästan precis kommit hem från skolan och förberett min chaillatte som jag nu njuter av. Imorgon har jag prov på 37 växter och jag kommer säkert blanda ihop de och skaffa ett friskt IG. Nämen, jag måste verkligen träna på de, jag vill helst inte misslyckas på terminens, årets och gymnasiets allra första prov. När man ser det på det där viset känns det plötsligt väldigt maffigt.

Idag var det allra första gången jag skrattade under en fotbollslektion. Jag är så jävla sämst att det blir roligt!  Vi hade en miniturnering där man var tre i varje lag. Jag hamnade med Antonia och Ronja och vi kom allra sist! Haha, men vi fick applåder för vi var de med den mest positiva inställningen :) Det jag tyckte var kul när Antonia stod framför målet och motståndarlaget kom och ”attackerade”, då ställde hon sig som en pinne, höll för ansiktet och skrek: ”Anfall då!” Hahah

Det som också känns bra är att jag inte är den enda som inte tycker om idrott! På grundskolan var jag den enda i klassen som verkligen HATADE idrott. Varje gång vi hade idrott hade jag någon form av PMS och ett osynligt litet åskmoln ovanför huvudet. I den klassen fanns det ju en del vinnarskallar, vilket inte gör det särkilt bättre om man är idrottshandikappad som mig. Men i den nuvarande klassen känns det bättre, där har vi inga tjuriga vinnarskallar utan positivaskallar (existerar det ordet?)

Just nu ska jag nöta in växterna, gå igenom referatläxan och klockan fem blir det Step Up Bas! Step Up Bas är en enklare form av vanlig Step och eftersom jag inte gjort Step på flera månader vill jag börja enkelt. Om några veckor kanske jag kan börja med Step Up Dance igen.

Dagen låt med en extremt nice musikvideo (egentligen är det bara youtube-nörds som mig som kan fatta meningen med videon men om du inte är det kommer du förmodligen tycka om den ändå):


klicka på bilden

För att bryta mönstret tänkte jag säga Hasta La Vista istället för Adios. Hasta La Vista